Hopp rett til
Kirkeårets teksterDagens bibelord
Tegnforklaringer
Bibelleseplaner
Kjøp Bibelen
< Forrige kapittel | Neste kapittel > |
Hearrá biebmá israellaččaid 16Sii johttájedje Elimis, ja oppa Israela searvegoddi bođii Sinmeahccái, mii lea Elima ja Sinaja gaskkas. Sii ollejedje dohko nuppi mánu vihttanuppelogát beaivvi maŋŋil go ledje vuolgán Egyptas. 2 Meahcis oppa searvegoddi nimmorišgođii Mosesa ja Arona vuostá 3 ja sii dadje sudnuide: “Vare Hearrá giehta livččii časkán min jámas Egyptas, go mii ain čohkkáimet biergobáđi guoras ja boraimet gallás. Muhto doai leahppi dolvon min deike meahccái vai mii buohkat geat leat dáppe, nealgut jámas!” 4 Hearrá celkkii Mosesii: “Mun divttán láibbi arvit didjiide almmis, nu ahte álbmot beassá juohke beaivvi mannat čoaggit dan nu ollu go dárbbaša. Ná mun beasan geahččalit sin, vai oainnán doahttalitgo sii mu lágaid vai eai. 5 Go sii guđát beaivvi ráhkadit dan maid leat viežžan, de dat lea guovtte geardde eambbo go sii muđui čogget juohke beaivvi.” 6 Moses ja Aron dajaiga israellaččaide: “Otná eahkeda dii ipmirdehpet ahte Hearrá ieš doalvvui din eret Egyptas, 7 ja ihttá iđida dii beassabehtet oaidnit Hearrá hearvásvuođa. Hearrá lea gullan din nimmoreamen su vuostá. Munno vuostá dii ehpet nimmor, dasgo moai ean leat mahkkege.” 8 Moses dajai vel: “Hearrá addá didjiide otná eahkeda bierggu borrat ja ihttin láibbi, nu ahte dii gallánehpet. Hearrá gullá mo dii nimmorehpet su vuostá. Ehpet dii nimmor munno vuostá, muhto Hearrá vuostá.” 9 Moses dajai Aronii: “Gohčo oppa Israela searvegotti Hearrá ovdii, dasgo son lea gullan sin nimmoreami.” 10 Go Aron lei sárdnumin Israela searvegoddái, de buohkat jorggihedje meahci guvlui, ja dalle Hearrá hearvásvuohta almmustuvai balvvas. 11 Hearrá sártnui Mosesii: 12 “Mun lean gullan israellaččaid nimmoreami. Cealkke sidjiide ná: Odne eahkedisveaigin dii oažžubehtet bierggu borrat ja ihttin iđedis dii oažžubehtet láibbi gallás. Dalle dii ipmirdehpet ahte mun lean Hearrá, din Ipmil.” 13 Eahkedis siidii bohte nu ollu váktillottit ahte dat gokče dan ollásit. Iđedis lei eatnamis suoldni siidda birra, 14 ja go suoldni lei badjánan, de meahcis lei dego fiinna smierus geardi, asehaš dego bihci eatnama alde. 15 Go israellaččat oidne dan, de sii jerre guhtet guoimmisteaset: “Miison dát lea?” Sii oainnat eai diehtán mii dat lei. Moses celkkii: “Dát lea láibi maid Hearrá lea addán didjiide borrat. 16 Ná Hearrá lea gohččon: Čogget dan nu ollu go iešguhtege dárbbaša, omermihtu veardde guhtiige. Juohkehaš galgá čoaggit sidjiide geat leat su goađis.” 17 Israellaččat dahke nu, ja muhtumat čogge ollu, earátgis uhccán. 18 Muhto go sii mihtidedje dan omermihtuin, de ii báhcán liiggás dasa gii lei čoaggán ollu, iige dasge váilon gii lei čoaggán uhccán. Juohkehaš lei čoaggán dan mađe maid dárbbašii. 19 Moses dajai sidjiide: “Ii oktage oaččo guođđit das maidege iđedassii.” 20 Muhtumat eai jeagadan Mosesa, muhto guđđe das juoidá iđedassii. De dasa šadde suovssat, ja dat havssiidii. Moses moaráhuvai sidjiide. 21 Ná sii čogge juohke iđida dan mađe maid iešguhtege dárbbašii, muhto go beaivváš goardigođii, de dat suttai. 22 Guđát beaivvi sii čogge guokte dan mađe láibbi, guokte omera juohkehačča várás, ja searvegotti oaivámuččat manne muitalit dan Mosesii. 23 Dalle son dajai sidjiide: “Dat lea nugo Hearrá lea cealkán: Ihttin lea sabbat, Hearrá bassi sabbat. Láibot odne maid áigubehtet láibut, ja vuššet maid áigubehtet vuoššat, muhto vurkejehket ihttážii dan mii lea liiggás.” 24 Ja sii vurkejedje dan iđedassii, nugo Moses lei gohččon, iige dat havssiidan eaige dasa boahtán suovssat. 25 Moses dajai: “Borret dan odne! Odne lea Hearrá sabbat, ehpetge dii gávnna dan odne eatnamis. 26 Guhtta beaivvi dii galgabehtet čoaggit dan, muhto čihččet beaivi lea sabbat, iige dat leat dalle gávdnamis.” 27 Čihččet beaivvi goittotge soapmásat álbmogis vulge dan čoaggit, muhto eai sii gávdnan maidege. 28 Hearrá celkkii Mosesii: “Man guhká dii biehttalehpet doallamis mu báhkkomiid ja mu lágaid? 29 Muitet ahte Hearrá ieš lea ásahan didjiide sabbaha, ja danin son addá didjiide guđát beaivvi borramuša guovtti beaivái. Juohkehaš galgá orrut báikkistis, ii oktage oaččo vuolgit das čihččet beaivvi.” 30 De álbmot vuoiŋŋastii čihččet beaivvi. 31 Israellaččat gohčodedje dan biepmu mannan. Dat sulastahtii koriandersiepmaniid, muhto lei vielgat ja das lei honnetgáhku smáhkka. 32 Moses dajai: “Ná Hearrá lea gohččon: Váldde manna ovtta omera dievva ja atnet dan áimmuin, vai boahtti buolvvat besset oaidnit dan láibbi mainna mun bibmen din meahcis, dalle go mun dolvon din eret Egyptas.” 33 Moses dajai Aronii: “Váldde ruhku, bija dan sisa omera dievva manna ja bija dan Hearrá muođuid ovdii. Dat galgá vurkejuvvot boahtti buolvvaid várás.” 34 Aron dagai nugo Hearrá lei gohččon Mosesa, ja vurkii manna lihtuárkka ovdii. 35 Israellaččat borre manna njealljelogi jagi, dassážii go bohte eatnamii gos ásse olbmot. Sii borre dan dassážii go bohte Kanaana rájiide. 36 Omer lea efamihtu logádas. |
< Forrige kapittel | Neste kapittel > |
24. mars 2023
46Da sa Maria: 47og min ånd fryder seg i Gud, min frelser. 48For han har sett til sin tjenestekvinne i hennes fattigdom. Og se, fra nå av skal alle slekter prise meg salig, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; hellig er hans navn. ... Vis hele teksten
46Da sa Maria: 47og min ånd fryder seg i Gud, min frelser. 48For han har sett til sin tjenestekvinne i hennes fattigdom. Og se, fra nå av skal alle slekter prise meg salig, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; hellig er hans navn. 50Fra slekt til slekt varer hans miskunn over dem som frykter ham. 51Han gjorde storverk med sin sterke arm; han spredte dem som bar hovmodstanker i hjertet. 52Han støtte herskere ned fra tronen og løftet opp de lave. 53Han mettet de sultne med gode gaver, men sendte de rike tomhendte fra seg. 54Han tok seg av Israel, sin tjener, og husket på sin miskunn 55slik han lovet våre fedre, Abraham og hans ætt, til evig tid.» 56Maria ble hos Elisabet i omkring tre måneder. Så vendte hun hjem.
46Då sa Maria: 47og mi ånd frydar seg i Gud, min frelsar. 48For han har sett til si tenestekvinne i hennar fattigdom. Og sjå, frå no av skal alle slekter prisa meg sæl, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; heilagt er hans namn. ... Vis hele teksten
46Då sa Maria: 47og mi ånd frydar seg i Gud, min frelsar. 48For han har sett til si tenestekvinne i hennar fattigdom. Og sjå, frå no av skal alle slekter prisa meg sæl, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; heilagt er hans namn. 50Frå slekt til slekt varer hans miskunn over dei som ottast han. 51Han gjorde storverk med sin sterke arm; han spreidde dei som bar hovmodstankar i hjartet. 52Han støytte stormenn ned frå trona og lyfte opp dei låge. 53Han metta dei svoltne med gode gåver, men sende dei rike tomhendte frå seg. 54Han tok seg av Israel, sin tenar, og kom i hug si miskunn 55slik han lova våre fedrar, Abraham og hans ætt, til evig tid.» 56Maria vart verande hos Elisabet i om lag tre månader; så reiste ho heim att.
46Dalle Maria celkkii: Mu siellu máidnu Hearrá, 47ja mu vuoigŋa ávvuda Ipmila, mu beasti, dihte. 48Dasgo son lea geahččan vuollegis bálvaleaddjásis. Dás maŋás buot buolvvat máidnot mu ávdugassan, 49dasgo Veagalaš lea dahkan munnje stuorra daguid, bassi lea su namma. ... Vis hele teksten
46Dalle Maria celkkii: Mu siellu máidnu Hearrá, 47ja mu vuoigŋa ávvuda Ipmila, mu beasti, dihte. 48Dasgo son lea geahččan vuollegis bálvaleaddjásis. Dás maŋás buot buolvvat máidnot mu ávdugassan, 49dasgo Veagalaš lea dahkan munnje stuorra daguid, bassi lea su namma. 50Buolvvas bulvii su váibmoláđisvuohta bistá sidjiide geat ballet sus. 51Son dahká veagalaš daguid gieđainis, son biđge sin geain leat čeavlás jurdagat váimmus. 52Son norddasta ráđđejeddjiid sin truvnnuin ja alida vuollegaččaid. 53Son biebmá nealguid buriid attáldagaiguin, muhto riggáid son vuolggaha eret guoros gieđaid. 54Son veahkeha bálvaleaddjis Israela ja muitá iežas árpmu, 55nugo lohpidii min áhčiide, Abrahamii ja su sohkii, agálaš áigái. 56Maria orui Elisabeta luhtte lahka golbma mánu ja máhcai dasto ruoktot.