Hopp rett til
Kirkeårets teksterDagens bibelord
Bibelleseplaner
Kjøp Bibelen
Forrige kapittel | Neste kapittel |
Ammona duopmu 49Ammonii. Ná cealká Hearrá: Eaigo Israelis leat mánát, iigo sus leat árbbolaš? Manne Milkom lea árben Gada eatnamiid ja su olbmot ássan dan gávpogiidda? 2 Beaivvit bohtet, cealká Hearrá, go mun bajidan soahtečuorvasa ammonlaččaid Rabba vuostá. Dat šaddá ávdin čievračopman, ja dan birasgávpogat boldojuvvojit. Israel váldá fas iežas árbeeatnama dain geat válde dan sus, cealká Hearrá. 3 Luoimma, Hešbon, dasgo Ai lea duššaduvvon! Bárgot, Rabba nieiddat, gárvodehket horstta, váidalehket, hávvadehket iežadet spižáin! Dasgo Milkom dolvojuvvo fáŋgavuhtii, oktan suinna dan báhpat ja oaivámuččat. 4 Manne don rámádalat searainat? Du searat leat jávkan, don oskkáldasmeahttun nieida. Don dorvvastat iežat dávviriidda ja dajat: “Gii mu fallehivččii?” 5 Mun divttán du sakka suorganit, cealká Hearrá, Almmiveagaid Ipmil, suorggahus juohke guovllus. Dii biđgejuvvobehtet buot báikkiide, iešguhtege guvlosis, iige oktage čohkke báhtareddjiid. 6 Muhto maŋŋil mun jorgalan ammonlaččaid vuorbbi, cealká Hearrá. Edoma duopmu 7 Edomii. Ná cealká Hearrá, Almmiveagaid Ipmil: Iigo Temanis leat šat mihkkege viisodagaid? Leatgo jierpmálaččat ráđehuvvan, leago sin viissisvuohta basttehuvvan? 8 Báhtarehket, jorggihehket! Čiehkádehket čiekŋalassii, dii geat ássabehtet Dedanis! Mun buvttán Esaui oasehisvuođa. Lea boahtán áigi ráŋggáštit su. 9 Go viidnemuorječoaggit bohtet, de eai sii guođe maidege maŋŋerádjamii. Go suollagat bohtet ihkku, de sii spedjet gitta dassážii go sis lea galle. 10 Mun nuolahan Esau álásin ja ivttán su čiehkádanbáikkiid, amas šat beassat čiehkádit. Su mánát, vieljat ja siidaguoimmit duššaduvvojit. Sis ii báze oktage gii sáhtášii dadjat: 11 “Guođe munnje oarbbes mánáidat, mun áimmahušan sin, du leaskkat sáhttet dorvvastit munnje.” 12 Ná cealká Hearrá: Velá datge geat eai leat dubmehallan juhkat mu moari geara, fertejit juhkat dan. Ja dongo, Edom, beasašit ráŋggáškeahttá! It de beasa, donnai fertet juhkat! 13 Mun, Hearrá, lean vurdnon iežan bokte: Bosra dahkkojuvvo ávdimin ja bilkiduvvo, dat duššaduvvo ja dan namma adnojuvvo garuhussan. Maiddái buot dan birasgávpogat šaddet čievračopman, iige dain goassege šat ása oktage olmmoš. 14 Mun lean gullan maid Hearrá lea sárdnon. Áirras lea vuolggahuvvon gulahit álbmogiidda: “Čoahkkanehket, ja mannet gávpoga vuostá, čuožžilehket soahtat!” 15 Hearrá cealká ná Edomii: Geahča, mun dagan du uhccin álbmogiid gaskkas, olbmuid badjelgeahčahassan. 16 Ballu maid leat dagahan ja du váimmu goargatvuohta leat dájuhan du gii ásat bákteskoaruin ja eaiggádasttát alážiid. Vaikko huksešit beasi allagassii nugo goaskin, de mun nordadan du doppe vuolás, cealká Hearrá. 17 Edom šaddá ávdimin. Juohkehaš gii manná meattá, soasiha go oaidná dan heavu. 18 Dan vuorbi lea seammá go Sodoma ja Gomorra ja daid lagaš gávpogiid vuorbi, cealká Hearrá. Ii oktage ása Edomii, doppe ii oro oktage olmmoš. 19 Nugo ledjon boahtá Jordana gáddesuovkkas ruodnájeaddji rássebáikái, nu mun čalbmeravkalanbottus áján edomlaččaid eatnamis. Gean mun lean válljen ráđđet dan? Gii lea mu veardásaš, gii áššáskuhtášii mu? Gii báimmaniid ceavzá mu ovddas? 20 Gullet maid Hearrá lea mearridan Edoma hárrái, maid son áigu dahkat Temana ássiide: Duođaid, čorraga uhcimus lábbážatge gessojuvvojit eret, duođaid, rássebáikkit šaddet ávdimin olbmuid bahávuođa geažil! 21 Go Edom gahččá, de eanan doarggista, gitta Ruksesmeara rádjai gullo bárgun. 22 Goaskima láhkái son loktana, girdá leapposoajáiguin Bosra guvlui. Dan beaivvi Edoma soahteolbmát leat dego nisson mánnáheađis. Damaskusa duopmu 23 Damaskusii. Hamat ja Arpad goavddustuvvet, dat leat gullan bahás sága. Dat doarggistit dego leabuhis mearra mii ii jaskkot. 24 Damaskus heardduhuvvá, jorggiha báhtui ja biertaluvvá. Áŧestus ja ávttat čárvot dan dego riegádahtti nissona. 25 Hilgojuvvon lea máinnolmas gávpot, ávu ruovttusadji! 26 Nuorra olbmát gahččet dan šiljuide, buot soahteolbmát gottáhallet dan beaivvi, cealká Hearrá, Almmiveagaid Ipmil. 27 Mun buollahan Damaskusa muvrraid, dolla loaktá Ben-Hadada šloahtaid. Kedara ja Hasora duopmu 28 Kedara ja Hasora birra maid Babylona gonagas Nebukadnesar časkkii. Ná cealká Hearrá: Čuožžilehket, fallehehket Kedara, časket nuortti olbmáid! 29 Sin goađit ja ealut dolvojuvvojit, sin loavdagat ja dávvirat rieviduvvojit, sin kamelat váldojuvvojit sálašin. Čuorvvas gullo: “Hirbma juohke sajis!” 30 Báhtarehket, vihket johtilit, čiehkádehket, dii Hasora ássit, cealká Hearrá. Dasgo Babylona gonagas Nebukadnesar lea dahkan mearrádusa din birra, son lea hutkan juona din vuostá. 31 Čuožžilehket, fallehehket ráfálaš álbmoga mii eallá oadjebassan, cealká Hearrá. Sii ásset sierranassii, eai sis leat poarttat eaige smarttit. 32 Sin kamelat stajiduvvojit, sin eatnat oamit šaddet sálašin. Mun biđgen buot biekkaide daid olbmáid geain leat birrajevdejuvvon vuovttat. Mun divttán oasehisvuođa deaividit sin juohke bealde, cealká Hearrá. 33 Hasor šaddá ávdin meahccin, dat ii goassege šat huksejuvvo, šakálat atnet dan orrunsadjineaset. Ii oktage ása dohko, doppe ii oro oktage olmmoš. Elama duopmu 34 Dát lea Hearrá sátni profehta Jeremiai Elama birra, dalle go Sidkia lei šaddan Juda gonagassan. 35 Ná cealká Hearrá, Almmiveagaid Ipmil: Mun doaján Elama fámu, cuvken dan dávggi. 36 Mun buvttán njeallje biekka fallehit Elama njealji almmiguovllus ja botkkuhan elamlaččaid daid biekkaide. Ii leat dakkár álbmot gosa báhtareaddjit eai boađáše. 37 Mun divttán elamlaččaid gáfestuvvat vašálaččaineaset, dain geat bivdet sin heakka. Mun buvttán sidjiide oasehisvuođa, iežan buolli moari, cealká Hearrá. Mun vuolggahan miehki oaguhit sin, dassážii go lean loaktán sin. 38 Mun bijan truvdnon Elamii, duššadan doppe gonagasa ja oaivámuččaid, cealká Hearrá. 39 Muhto boahtti beivviid mun jorgalan Elama vuorbbi, cealká Hearrá. Jer 49,1 viser til Esek 21,33, Esek 25,2, Am 1,13 Note Milkom: ammonlaš váldoipmil. Milkom. \fq Gad: Gada nálli lei ožžon oasi Nuorta-Jordaneatnamis. Vrd. \+xt 4 Mos 32; Jos 13,24eč\+xt*. Doppe sii sohte ammonlaččaiguin. Vrd. \+xt Duop 10,6–12,6; 1 Sam 10,27–11,15. Note Rabba: ammonlaččaid oaivegávpot, dálá Amman. ammonlaččat. Jer 49,7 viser til Jes 34,1, Esek 25,12, Am 1,11 Note Teman: guovlu Edomis; dávjá namma adnojuvvo oppa Edoma birra. Gč. \+xt Am 1,12. Note Dedan: >\+xt 25,23\+xt*. \fq Esaui: Edomlaččat adnojuvvojedje Esau nállin. Gč. v. 10. Jer 49,19 viser til Job 9,19, Jer 50,44-46 Jer 49,23 viser til Jes 10,9, Jes 17,1, Jes 57,20, Am 1,3 Note Hamat: aramealaš riika Orontesjoga gáttis. >\+xt 2 Sam 8,9\+xt*. \fq Arpad: aramealaš gávpotstáhta Hamata davábealde. Gč. \+xt 2 Gon 18,34\+xt*. |
Forrige kapittel | Neste kapittel |
36Ein av farisearane bad Jesus eta hos seg. Og han gjekk inn i huset til farisearen og tok plass ved bordet. ... Vis hele teksten
36Ein av farisearane bad Jesus eta hos seg. Og han gjekk inn i huset til farisearen og tok plass ved bordet. 37No var det ei kvinne der i byen som levde eit syndefullt liv. Då ho fekk vita at Jesus låg til bords hos farisearen, kom ho dit med ei alabastkrukke med dyr salve. 38Ho vart ståande bak Jesus, nede ved føtene, og gret. Så tok ho til å fukta føtene hans med tårene og tørka dei med håret sitt. Ho kyste føtene hans og smurde dei med salven. 39Då farisearen som hadde bede han heim, såg det, tenkte han med seg: «Var denne mannen ein profet, visste han kva slag kvinne det er som tek i han, at ho lever eit syndefullt liv.» 40Då tok Jesus til orde og sa til farisearen: «Simon, eg har noko å seia deg.» «Tal, meister», svara han. 41Jesus sa: «To menn stod i skuld til ein som lånte ut pengar. Den eine var skuldig fem hundre denarar, den andre femti. 42Men då dei ikkje hadde noko å betala med, ettergav han dei begge skulda. Kven av dei vil halda mest av han?» 43«Den han ettergav mest, tenkjer eg», svara Simon. «Du har rett», sa Jesus. 44Så vende han seg til kvinna og sa til Simon: «Ser du denne kvinna? Eg kom inn i ditt hus; du gav meg ikkje vatn til føtene mine, men ho fukta dei med tårer og tørka dei med håret sitt. 45Du helsa meg ikkje velkomen med eit kyss, men ho har ikkje halde opp med å kyssa føtene mine heilt frå eg kom inn. 46Du salva ikkje hovudet mitt med olje, men ho smurde føtene mine med velluktande salve. 47Difor seier eg deg: Dei mange syndene hennar er tilgjevne, difor har ho vist stor kjærleik. Men den som får tilgjeve lite, elskar lite.» 48Så sa han til kvinna: «Syndene dine er tilgjevne.» 49Då tok dei andre gjestene til å tenkja med seg: «Kven er han, som jamvel tilgjev synder?» 50Men Jesus sa til kvinna: «Trua di har frelst deg. Gå i fred!»