Hopp rett til
Kirkeårets teksterDagens bibelord
Bibelleseplaner
Kjøp Bibelen
Forrige kapittel | Neste kapittel |
Hearrá bálvaleaddji 42Geahča, mu bálvaleaddji gean mun doarjalan, mu válljen olmmái gean mun ráhkistan. Mun lean diktán iežan vuoiŋŋa boahtit su badjelii, son buktá vuoigatvuođa álbmogiidda. 2 Ii son čuorvvo iige huikke, ii su jietna gullo gáhtain. 3 Doddjon hoašša son ii cuvke, borggisteaddji veaikka son ii čáskat. Oskkáldasat son buktá vuoigatvuođa. 4 Ii son váibba iige su fápmu doddjojuvvo, muhto son ásaha eatnamii vuoigatvuođa. Gáiddus eatnamat áibbašit su oahpahusa. 5 Ná cealká Ipmil, Hearrá, son gii sivdnidii almmi ja lebbii dan, gii hábmii eatnama ja buot mii das šaddá, gii attii eallinvuoiŋŋa buot dasa mii vádjola eatnama alde: 6 Mun, Hearrá, lean oskkáldasvuođastan rávkan du. Mun válddán du gihtii ja várjalan du. Du bokte mun dagan lihtu iežan álbmogiin čuovgan eará álbmogiidda. 7 Don rabastat čalmmehemiid čalmmiid, ja luoittát fáŋggaid giddagasas, fáŋgaviesus daid geat čohkkájit seavdnjadasas. 8 Mun lean Hearrá, dat lea mu namma. Iežan gudni mun in atte earrásii inge iežan rámádusa ipmilgovaide. 9 Mii lea leamaš, lea vássán, dál mun almmuhan ođđasiid. Juo ovdal go dat bohciidit ovdan, de mun muitalan daid didjiide. Ođđa lávlla Hearrái 10 Lávlot Hearrái ođđa lávlaga, lávlot su máidnuma miehtá eatnama. Máraidehkos ávvudemiin mearra ja buot mii das lea, illudehkoset gáiddus rittut ja buot daid ássit. 11 Čurvoset meahcci ja dan gávpogat, siiddat main Kedar orru. Illudehkoset Sela olbmot, čurvoset sii várrečohkain. 12 Addet Hearrái gudni, rámidehket su gáiddus eatnamiin! 13 Hearrá vuolgá sáŋgára láhkái, nugo soahteolmmái son bođđe iežas soahtái, čuorvu soahtečuorvasiid ja čájeha fámus vašálaččaide. 14 Guhká mun lean leamaš jaska, lean orron jávohaga ja doalahan sárdnumis. Dál mun bárggun dego riegádahtti nisu, mun sáđan ja hahpaštuttan. 15 Mun dagan ávdimin váriid ja dieváid, goikadan buot ruotnasa mii dain šaddá. Jogaid mun dagan goikeeanamin, jávrriid mun divttán goikat. 16 Muhto čalmmehemiid mun láiden geainnu man sii eai leat johtán, mun doalvvun sin bálgáid maid sii eai dovdda. Seavdnjadasa sin ovddas mun dagan čuovggasin, ráhppás eatnamiid jalgadassan. Dán mun áiggun dahkat, mun in guođe maidege dagakeahttá. 17 Heahpanemiin gáidet ruoktot dat geat dorvvastit ipmilgovaide, geat dadjet leikejuvvon bácciide: “Dii lehpet min ipmilat.” Israel, bealjehis ja čalmmehis bálvaleaddji 18 Gullet, dii bealjeheamit! Čalmmeheamit, gehččet, de dii oaidnibehtet! 19 Gii lea čalmmeheapme jos ii mu bálvaleaddji, gii bealjeheapme jos ii mu áirras gean mun lean vuolggahan? Gii lea seammá čalmmeheapme go mu áirras, gii seammá bealjeheapme go Hearrá bálvaleaddji? 20 Son oaidná ollu, muhto ii váldde dan vuhtii, su bealjit leat rahpasat, muhto ii son gula maidege. 21 Hearrá lea vuoiggalaš, dan dihte son dáhttu čájehit ahte su láhka lea stuoris ja hearvái. 22 Muhto dát álbmot lea speddjojuvvon ja rieviduvvon, buohkat leat láhkkiin bákteráiggiin, čihkkojuvvon giddagasaide. Sii leat šaddan sálašin, iige oktage gájo sin, sii leat speddjojuvvon, iige oktage daja: “Luoitte sin!” 23 Guhtemuš dis jorgala bealji dán beallái, gii guldala dárkilit ja váldá vuhtii dás maŋás? 24 Gii divttii Jakoba speddjojuvvot ja attii Israela rievváriid gihtii? Iigoson Hearrá ieš, son gean vuostá mii leat suddudan. Ii oktage dáhtton vádjolit su geainnuid iige jeagadit su lága. 25 Nu Hearrá golggahii sin badjelii iežas buolli moari, son divttii soađi ja veahkaválddi deaividit sin. Sin birra njuorššui dolla, muhto eai sii ipmirdan, dat bolddii sin, muhto eai sii váldán das várrehusa. Jes 42,1 viser til Jes 11,2, Jes 49,3, Jes 61,1, Matt 3,17, Matt 12,18, Matt 17,5, Apd 10,38, 2 Pet 0,0 Jes 42,3 viser til l 0,0, Jes 57,15, Matt 11,28 Jes 42,8 viser til 2 Mos 3,15, Jes 48,11 Jes 42,12 viser til 5 Mos 32,3, l 0,0, Mal 1,11, Alm 14,7 Jes 42,20 viser til Jes 6,9, Matt 13,13 Jes 42,24 viser til 2 Mos 18,20, Jes 2,3, Mi 4,2 |
Forrige kapittel | Neste kapittel |
17En i mengden svarte: «Mester, jeg er kommet til deg med sønnen min fordi han har en ånd som gjør ham stum. ... Vis hele teksten
17En i mengden svarte: «Mester, jeg er kommet til deg med sønnen min fordi han har en ånd som gjør ham stum. 18Når den griper fatt i ham, kaster den ham over ende, og han fråder og skjærer tenner og blir helt stiv. Jeg ba disiplene dine drive ånden ut, men de maktet det ikke.» 19Da sa han til dem: «Du vantro slekt! Hvor lenge skal jeg være hos dere? Hvor lenge skal jeg holde ut med dere? Kom hit med gutten!» 20De kom med ham, og straks ånden fikk se Jesus, rev og slet den i gutten så han falt over ende og vred seg og frådet. 21Jesus spurte faren: «Hvor lenge har han hatt det slik?» «Fra han var liten gutt», svarte han. 22«Mange ganger har ånden kastet ham både i ild og i vann for å ta livet av ham. Men om det er mulig for deg å gjøre noe, så ha medfølelse med oss og hjelp oss!» 23«Om det er mulig for meg?» svarte Jesus. «Alt er mulig for den som tror.» 24Straks ropte guttens far: «Jeg tror, hjelp meg i min vantro!» 25Da Jesus så folk stimle sammen, truet han den urene ånden og sa: «Du stumme og døve ånd, jeg befaler deg: Far ut av ham, og far aldri mer inn i ham!» 26Da skrek den høyt, slet voldsomt i gutten og fór ut. Gutten lå livløs, og alle sa at han var død. 27Men Jesus tok ham i hånden og hjalp ham opp, og han reiste seg. 28Da Jesus var kommet i hus og disiplene var alene med ham, spurte de: «Hvorfor var det ikke mulig for oss å drive den ut?» 29Han svarte: «Dette slaget er det bare mulig å drive ut ved bønn *og faste•.»