Hopp rett til
Kirkeårets teksterDagens bibelord
Tegnforklaringer
Bibelleseplaner
Kjøp Bibelen
< Forrige kapittel | Neste kapittel > |
Israellaččat mannet meara rastá 14Hearrá celkkii Mosesii: 2 “Gohčo israellaččaid jorggihit ja luoitalit Pi Hahirota lusa Migdola ja meara gaskii. Luoitalehket Baal Sefona buohta mearragáddái. 3 Dalle farao gáddá ahte israellaččat čádjidit eaige dádjat eret meahcis. 4 Mun buoššudan farao váimmu, nu ahte son doarrida sin. Muhto mun čájehan iežan fámu faraoi ja oppa su soahtevehkii. Dalle egyptalaččat ipmirdit ahte mun lean Hearrá.” Israellaččat dahke nugo Hearrá lei gohččon. 5 Go Egypta gonagassii muitaluvvui ahte álbmot lei vuolgán, de gonagas ja su hoavvaolbmát bohte eará oaivilii ja dadje: “Maid mii leat bargan, go luittiimet israellaččaid vuolgit eret min bálvalusas!” 6 Ja farao geassastahtii heasttaid soahtevovnnas ovdii ja válddii mielde soahteveagas 7 ja buot Egypta soahtevovnnaid, guhttačuođi válljovovnna ja daid veagaid. 8 Hearrá buoššudii farao, Egypta gonagasa, váimmu, nu ahte son vulggii doarridit israellaččaid geat roahkkadit ledje vuolgán Egyptas. 9 Egyptalaččat, buot farao heasttat, soahtevovnnat, vovdnaolbmát ja oppa su soahteveahka, doarridedje sin ja jokse sin doppe gos sii ledje luoitalan mearragáddái Pi Hahirota luhtte, Baal Sefona buohta. 10 Go farao lahkonii, de israellaččat oidne ahte egyptalaččat joksagohte sin. Israellaččat suorganedje ja čurvo Hearrá 11 ja dadje Mosesii: “Eaigo Egyptas lean hávddit, go don buktet min deike meahccái jápmit? Manne don leat dahkan ná min vuostá ja dolvon min eret Egyptas? 12 Eatgo mii doppe juo dadjan dutnje: ‘Divtte min orrut ráfis ja bálvalit egyptalaččaid.’ Buoret livččii bálvalit egyptalaččaid go jápmit meahccái!” 13 Muhto Moses celkkii álbmogii: “Allet bala. Bissot dás; odne dii beassabehtet oaidnit mo Hearrá gádju din. Dan maid dii odne oaidnibehtet dáhpáhuvvamin egyptalaččaide, dii ehpet goassege šat beasa oaidnit. 14 Hearrá soahtá din ovddas, ja dii galgabehtet orrut jávohaga!” 15 Hearrá celkkii Mosesii: “Manne don čuorvvut munnje? Gohčo israellaččaid vuolgit johtui. 16 Bajit iežat soappi, geige gieđa meara badjel ja ludde dan, vai israellaččat besset mannat meara rastá goikása mielde. 17 Mun buoššudan egyptalaččaid váimmu, nu ahte sii vulget doarridit din. Mun čájehan iežan fámu go duššadan farao ja oppa su soahteveaga, buot su soahtevovnnaid ja vovdnaolbmáid. 18 Egyptalaččat ipmirdit ahte mun lean Hearrá, go mun čájehan iežan fámu go duššadan farao, su soahtevovnnaid ja vovdnaolbmáid.” 19 Ipmila eŋgel gii lei mannan israellaččaid ovddabealde, sirddii ja manai sin maŋis. Balvabázzi sirddii sin ovddabealde ja manai sin maŋis, 20 nu ahte dat bođii egyptalaččaid veaga ja israellaččaid veaga gaskii. Balvva mielde šattai seavdnjat, muhto israellaččaide dat čuvgii ija, nu ahte geažos ijas veagat eai lahkanan nubbi nubbái. 21 De Moses bajidii gieđa meara badjel, ja Hearrá ájii meara eret garra nuortabiekkain mii bosui geažos ija, ja mearra šattai goikeeanamin. Čáhči juohkásii guovtti beallái, 22 ja israellaččat rasttildedje meara goikása mielde, ja čáhci lei seaidnin goappašiid bealde. 23 Egyptalaččat doarridedje sin, ja buot farao heasttat, su soahtevovnnat ja vovdnaolbmát bohte sin maŋis gasku meara. 24 Árrat iđedis Hearrá geahčai dollabáccis ja balvabáccis egyptalaččaid veaga guvlui ja moivašuhtii dan. 25 Son divttii sin vovnnaid juvllaid vuodjut, nu ahte šattai váttisin beassat ovddos. Dalle egyptalaččat dadje: “Mii fertet báhtarit! Hearrá soahtá israellaččaid beale min vuostá!” 26 Hearrá celkkii Mosesii: “Geige gieđa meara badjel, de čázit máhccet egyptalaččaid, sin soahtevovnnaid ja sin vovdnaolbmáid ala.” 27 Moses geigii gieđa meara badjel, ja iđitbeallái čáhci máhcai sadjásis. Dat márai báhtareaddji egyptalaččaid njeaiga, ja Hearrá jávistii sin gasku meara. 28 Čáhci máhcai ja govččai soahtevovnnaid ja vovdnaolbmáid, oppa farao soahteveaga mii lei boahtán israellaččaid maŋis merrii. Ii oktage sis báhcán heggii. 29 Muhto israellaččat rasttildedje meara goikása mielde, ja čáhci lei seaidnin sin goappašiid bealde. 30 Ná Hearrá gájui dan beaivvi Israela egyptalaččaid gieđas, ja israellaččat oidne egyptalaččaid veallámin jábmin mearragáttis. 31 Go israellaččat oidne mo Hearrá lei časkán Egypta, de sii balle Hearrás ja osko sutnje ja su bálvaleaddjái Mosesii. |
< Forrige kapittel | Neste kapittel > |
24. mars 2023
46Da sa Maria: 47og min ånd fryder seg i Gud, min frelser. 48For han har sett til sin tjenestekvinne i hennes fattigdom. Og se, fra nå av skal alle slekter prise meg salig, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; hellig er hans navn. ... Vis hele teksten
46Da sa Maria: 47og min ånd fryder seg i Gud, min frelser. 48For han har sett til sin tjenestekvinne i hennes fattigdom. Og se, fra nå av skal alle slekter prise meg salig, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; hellig er hans navn. 50Fra slekt til slekt varer hans miskunn over dem som frykter ham. 51Han gjorde storverk med sin sterke arm; han spredte dem som bar hovmodstanker i hjertet. 52Han støtte herskere ned fra tronen og løftet opp de lave. 53Han mettet de sultne med gode gaver, men sendte de rike tomhendte fra seg. 54Han tok seg av Israel, sin tjener, og husket på sin miskunn 55slik han lovet våre fedre, Abraham og hans ætt, til evig tid.» 56Maria ble hos Elisabet i omkring tre måneder. Så vendte hun hjem.
46Då sa Maria: 47og mi ånd frydar seg i Gud, min frelsar. 48For han har sett til si tenestekvinne i hennar fattigdom. Og sjå, frå no av skal alle slekter prisa meg sæl, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; heilagt er hans namn. ... Vis hele teksten
46Då sa Maria: 47og mi ånd frydar seg i Gud, min frelsar. 48For han har sett til si tenestekvinne i hennar fattigdom. Og sjå, frå no av skal alle slekter prisa meg sæl, 49for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; heilagt er hans namn. 50Frå slekt til slekt varer hans miskunn over dei som ottast han. 51Han gjorde storverk med sin sterke arm; han spreidde dei som bar hovmodstankar i hjartet. 52Han støytte stormenn ned frå trona og lyfte opp dei låge. 53Han metta dei svoltne med gode gåver, men sende dei rike tomhendte frå seg. 54Han tok seg av Israel, sin tenar, og kom i hug si miskunn 55slik han lova våre fedrar, Abraham og hans ætt, til evig tid.» 56Maria vart verande hos Elisabet i om lag tre månader; så reiste ho heim att.
46Dalle Maria celkkii: Mu siellu máidnu Hearrá, 47ja mu vuoigŋa ávvuda Ipmila, mu beasti, dihte. 48Dasgo son lea geahččan vuollegis bálvaleaddjásis. Dás maŋás buot buolvvat máidnot mu ávdugassan, 49dasgo Veagalaš lea dahkan munnje stuorra daguid, bassi lea su namma. ... Vis hele teksten
46Dalle Maria celkkii: Mu siellu máidnu Hearrá, 47ja mu vuoigŋa ávvuda Ipmila, mu beasti, dihte. 48Dasgo son lea geahččan vuollegis bálvaleaddjásis. Dás maŋás buot buolvvat máidnot mu ávdugassan, 49dasgo Veagalaš lea dahkan munnje stuorra daguid, bassi lea su namma. 50Buolvvas bulvii su váibmoláđisvuohta bistá sidjiide geat ballet sus. 51Son dahká veagalaš daguid gieđainis, son biđge sin geain leat čeavlás jurdagat váimmus. 52Son norddasta ráđđejeddjiid sin truvnnuin ja alida vuollegaččaid. 53Son biebmá nealguid buriid attáldagaiguin, muhto riggáid son vuolggaha eret guoros gieđaid. 54Son veahkeha bálvaleaddjis Israela ja muitá iežas árpmu, 55nugo lohpidii min áhčiide, Abrahamii ja su sohkii, agálaš áigái. 56Maria orui Elisabeta luhtte lahka golbma mánu ja máhcai dasto ruoktot.